Tankar

En sådan dag...

Jag har vuxit upp med att min pappa och min bror lyssnat på rock. Queen, AC/DC och Dr Feelgood är bara några få. Många minnen som jag starkt kommer ihåg eller som betyder extra mycket för mig är på något vis kopplade till just musikgenren rock. Den har liksom blivit en del av mig och jag fullkomligt älskar det. Att gå på rockkonserter eller att gå på festivaler är som julafton för mig och det är de stunder på året som jag är som lyckligast. I år ska jag återigen på Sweden Rock Festival för femte året i rad och jag är så taggad!

Det som just nu engagerar mig mest inom rocken vilket går i perioder är Mötley Crüe. Jag älskar många olika band och topp 5 är AC/DC, Queen, Aerosmith, Mötley Crüe och Judas Priest. Just nu går filmen The Dirt på Netflix (som hade premiär den 22e) och den är sinnessjukt bra! Den handlar om Mötley Crüe's historia som ett band och den innehåller så mycket fakta om Nikki Sixx, Vince Neil, Tommy Lee och Mick Mars bakgrund. Om ni vill ha en film att se på så kan jag starkt rekommendera denna!

Idag har jag känt mig relativt låg, jag har kämpat med lite självnedlåtande tankar idag. Har väl generellt sätt känt mig lite ensam också och där har framför allt Mötley Crüe hållit mig levande idag. Jag har kärat ner mig i deras soundtrack till filmen där de har gjort en del nya låtar och dessa har gått på repeat idag haha. Har även känt lite extra för en låt som Nikki Sixx har gjort med sitt "nya band" Sixx AM - Skin heter den.

Har aldrig haft direkt många vänner eller riktiga vänner som funnits där för mig. På grund av detta känner jagatt denna låten passar in på de känslorna som jag känner. "When they start to judge you, show them your true colors and do unto others as you'd have done to you. Just rise above this, kill them with your kindness. Ignorance is blindness, they're the ones that stand to lose. 'Cause they don't even know you. All they see is scars. They don't see the angel, living in your heart. Let them find the real you, buried deep within let them know with all you've got, that you are not your skin." Om jag fattar det rätt så när de dömer en så bör man visa sitt riktiga jag (motbevisa dem). För att sedan förbi se detta och istället fortsätta vara vänlig. Det är dem som förlorar för de vet inte ens vem du är, det är deras förlust att de dömer dig och ej vill veta vem du är. De ser bara dina ärr och de ser inte den ängeln som lever inom dig. Istället bör man visa dem sitt rätta jag som finns begravt djupt där inne och på så vis visa dem att du är inte bara ett skin utan en person.


Det var min tolkning av låten och den stämmer så med vad jag känner. Jag känner att folk väldigt ofta snackat skit om mig, folk som inte tyckt om mig och därigenom vänt så många fler emot mig. Ingen i gymnasiet har egentligen försökt lära känna mig för den jag är utan istället trott på falska lögner. Jag står högre än så och det är inget jag sörjer längre. Jag är så taggad på universitet och på det livet som går hand i hand med att vara student. Idag var bara en sådan dag där man ifrågasätter sig själv bara, de förekommer ibland.. I morgon är det dags för volleybollturnering, i morgon kommer att vara en bättre dag.

Tills vi hörs igen, ta hand om er!

​Åhhh jag längtar tills sommaren. Nu har det åtminstone blivit lite varmare.☀

Gillar

Kommentarer