Tankar

Jag älskar mina syskon men...

Jag älskar min familj, det gör jag. Men precis som andra familjer så är inte heller våran familj perfekt. Jag tycker inte om att snacka skit eller utmåla folk men just nu känner jag att jag måste skriva av mig.


Det är nämligen så att jag känner mig rätt utstött i familjen av mina syskon. Är fullt medveten om att de säkerligen inte alls menar det men det är resultatet av det hela. Man kan bara träffas eller sådant när man behöver hjälp med något, passa barn, fyllechaffis eller låna saker etc. Sällan blir man bara inbjuden bara för att. Alltid ska jag köra min storebror på fester men aldrig blir jag inbjuden. Jag ska bara användas, lillasyrran som är för snäll för att säga nej. Inte heller ska man komma ut i tid så jag tvingas vänta 30-60 minuter i en kall bil mitt i natten utanför fest efter fest. Så respektfullt.


Jag känner att detta tar på mig, därav detta inlägg. Det känns som att dem fortfarande ser mig som lilla Louise som är sju respektive tolv år yngre. Jag är "för liten" för att bjuda in på en fest där min kusin är med osv. Man firar påsk men bjuder bara in ena kusinen och inte mig eller min syster? Vad är fel på oss då? Jag förstår ingenting. Just nu känns det bara som att jag aldrig kommer få hjälp tillbaka, funderar på hur många gånger dem kommer köra mig? Passa mina barn i framtiden etc? Så mycket som jag gjort för dem. Men likt tusan är det bara det som förväntas av mig, att hjälpa. Inte att ha nån syskonrelation. Det gör mig väldigt ledsen faktiskt men jag vet att dem älskar mig och jag dem till döden. Och att dem egentligen inte menar illa men det gör ont ändå.

  • Postad i: Tankar

Gillar

Kommentarer

lifeofkile
lifeofkile,
Åh va jobbigt 😟
nouw.com/lifeofkile
Zyllah
Zyllah,
Förstår din frustration. Känner den i perioder också, inte så mycket med de minsta för de är för små men den äldre. Alltid ska man göra saker, det förväntas av både syskonet, föräldrar och omgivningen. Kanske för att jag är storasyster, äldst av 4 (5), men när man inte ens får ett tack efteråt och knappt ett grattis på sin födelsedag så blir det lite tradigt. Men... vad gör man inte för familjen? ;( <3
http://Nouw.com/Zyllah
nouw.com/zyllah
Ingajohansson
Ingajohansson,
Syskon är inte lätt, vi är lika fast vi är olika. Har du pratat med dem? Gör det, det kan ju inte bli värre. Och jag tror det kommer att kännas bättre för dej🥰
nouw.com/ingajohansson